Summercamp Kiel-Tyskland 2009

Under tre veckor i augusti åkte vi, Tim, Tobi, Fredrik, Cajsa och Maja, på summercamp med temat ”Leaving footprints” i Tyskland. Där träffade vi underbara människor från Kina, Libanon, USA, Italien, Spanien, Brasilien, Norge och Tyskland. Vi lärde känna varandra, pratade om olika problem runt om i världen, diskuterade, dansade, sjöng sånger och hade kul! Men alla vet väl att det finns inga läger utan små problem och kärlekshistorier. På vårt läger fanns det många av båda sorterna, men det fanns ingenting vi inte kunde lösa med hjälp av en (eller flera) diskussion.

Vi fick själva göra våra egna regler, med hjälp av staben, och vi planerade alla aktiviteter. Vi blev indelade i planeringsgrupper där vi fick samarbeta och visa vår kreativa sida. Det var otroligt lärorikt.

 När vi inte planerade, städade, var med på aktiviteter, åt kartoffel eller sov, så hade vi freetime!!! Den bestod till stor del av libanesiskt disco med magdanslektioner och arabisk musik på hög volym. Även det var otroligt kul eftersom vi gjorde det med de fantastiska människorna vi träffade där. Annars spelade vi volleyboll, fotboll eller dansade i regnet och försökte kyssa varandra på kinden eftersom det var så man ”dödade” i killergame. När det blev känt att staben samarbetade med varandra sattes tillverkningen av skyltar med texten: ”Kill the staff, before they kill us all” och ”Beware of the staff… They kill”, genast igång. Det blev en kamp på ”liv och död” mellan staben och de överlevande delegaterna.

Förutom Killergame gjorde vi också Monitogame som är en lite lugnare aktivitet. Vi gav saker som godis och små presenter till våra hemliga kompisar och efter lägret hade vi ännu inte fått nog av denna underbara lek. Vi körde igång ”Monito online” på facebook, som gick ut på samma sak.

Med en vecka kvar av lägret startades en liten planeringsgrupp som skulle förbereda inför Gala night, den näst sista kvällen. Det krävdes en hel del planering men det var det värt. Vi gick på date, fotades på Röda mattan, dansade och åt pizza! Pizza kanske inte låter så fancy, fancy, men eftersom detta var den enda gången vi fick varm mat på kvällen, var det rena rama lyxen för oss!

Alla läger måste ta slut någon gång och det gjorde också vårt. Denna gången var det Sveriges tur att lämna först, efter en känslofylld sista natt. Den fylldes med tårar, skratt, byten av armband och tusentals kramar. Det var hemskt att nästan bli tvingad in i en bil och sitta där och vinka till alla våra vänner som stod på trappan och vinkade tillbaka till oss. Tanken ”vi kommer aldrig träffas igen” dök upp i förmodligen allas huvuden, men det stämmer inte. Återträffar har redan börjat planeras och vi tänker inte släppa taget om våra nya vänner, spridda över hela världen.

Tack för allt Tobi, Tim och Fredrik. Vi tror att precis som vi hade ni otroligt kul och vill bara åka tillbaka i tiden, men vi har våra minnen och dem har vi er att tacka för.

Kram kram kram från Cajsa och Maja